Hästvalet 2026

Studier visar att aktiviteter med hästar bidrar till ansvarstagande, samarbete och självkänsla hos barn och unga. I en tid då hästsporten pressas ekonomiskt, riskerar denna viktiga ungdomsverksamhet att försvinna. Att säkerställa tillgång till hästrelaterade aktiviteter är en investering i ungas hälsa och utveckling – och avgörande för att bevara en idrott som engagerar hundratusentals svenska barn och ungdomar.

Avgifter för hästsport är ofta högre än i många andra idrotter, vilket kan påverka vilka barn och unga som har möjlighet att delta. Forskning visar att deltagandet i hästsport i dag varierar mellan olika socioekonomiska grupper. I en tid då hästsporten pressas ekonomiskt av bland annat minskade spelintäkter och höjd spelskatt, riskerar avgifterna att stiga ytterligare. Detta hotar att göra sporten ännu mer otillgänglig och utestänga barn och unga från en idrott som är central för folkhälsan. Att sänka de ekonomiska hindren är avgörande för att säkerställa att hästsporten förblir tillgänglig för alla, oavsett ekonomisk bakgrund.

Ridning är en fysisk aktivitet som bland annat tränar balans, koordination, bålstyrka och uthållighet. Studier tyder också på att kontakt med djur, inklusive hästar, kan ha positiva effekter på välbefinnande och stress. Hästsporten är en betydande del av folkhälsan. De ekonomiska utmaningarna för hästnäringen hotar inte bara näringen utan även folkhälsan.

Terapiridning (hippovård) används framgångsrikt vid behandling av autism, ADHD, stroke och psykisk ohälsa. I flera kommuner har hästar även blivit ett hjälpmedel inom socialtjänst och skola.

Social isolering och ensamhet lyfts av Folkhälsomyndigheten som en viktig folkhälsofråga. Stallmiljöer och andra djurrelaterade verksamheter kan fungera som sociala mötesplatser där människor deltar i gemensamma aktiviteter och rutiner. Hästnäringens omfattning minskar i Sverige och därmed även möjligheterna till att minska ensamhet och psykisk ohälsa.

Hästverksamheter fungerar som viktiga mötesplatser mellan nyanlända och etablerade invånare. Arbete med hästar kräver inte avancerad språkkunskap, vilket gör aktiviteten tillgänglig för nyanlända och skapar naturliga broar mellan olika grupper i samhället.

Hästnäringen sysselsätter uppskattningsvis 18 500 helårsarbeten i Sverige, varav en stor del på landsbygden. En travbana är inte bara en sportanläggning – den är en ekonomisk plattform som skapar arbetstillfällen inom restaurang, hovslageri, foderproduktion, veterinärvård och transport.

När en travbana läggs ned försvinner inte bara hästarna, deras ägare och tränare – hela det ekosystem av lokala företag som lever på verksamheten drabbas. Restauranger, stallpersonal, veterinärer, foderhandlare och hantverkare förlorar kunder och uppdrag. En nedlagd travbana lämnar ett ekonomiskt och socialt hål i lokalsamhället som är svårt att ersätta.

Det finns i dag drygt 365 000 hästar och företagen inom hästnäringen är en del av det öppna svenska landskapets förvaltare – hästar betar marker som annars skulle växa igen. Att likställa hästnäringen med övrig grön näring i kommunal planering och stödgivning är en förutsättning för dess överlevnad.

Tillstånds- och planprocesser kan i dag vara en utmaning för hästföretag som vill starta eller utveckla sin verksamhet. Hästnäringen består av många småföretag som är beroende av mark, bygglov och tydliga lokala regler. Genom dialog, tydlig planering och ett företagsfrämjande arbetssätt kan kommuner skapa bättre förutsättningar för hästföretag – och därigenom bidra till fler jobb och ett levande lokalt näringsliv.

ATG betalar i dag spelskatt på sina bruttospelintäkter och bidrar med betydande intäkter till staten samtidigt som hela ATG:s överskott går tillbaka till trav- och galoppsporten. Dessa medel finansierar prispengar och arbetstillfällen i hela hästnäringen. En höjd spelskatt riskerar att minska resurserna till sporten – vilket i sin tur kan påverka travbanor, hästföretag, stallpersonal och andra verksamheter som är beroende av travsporten. Nationella beslut om spelskatten får därför direkta konsekvenser för jobb och företag kopplade till hästnäringen runt om i landet.

Travet är en av Sveriges äldsta organiserade idrottsformer – de första officiella travtävlingarna hölls i Sverige på 1800-talet. I generationer har travbanan varit en samlingsplats för hela samhällsklasser, från lantbrukare till stadsbor. Att värna om travsporten är att värna om en levande del av det svenska kulturarvet.

Travtävlingar och andra evenemang kopplade till hästsporten kan locka många besökare och bidra till aktivitet i hotell, restauranger, handel och transporter. Större tävlingsdagar, som V85-omgångar och större travlopp, samlar publik från både närområdet och andra delar av landet. För många orter är travbanan därför också ett besöksmål. Genom samarbete mellan kommuner, travbanor och hästnäringen kan evenemang, marknadsföring och besöksupplevelser utvecklas och bidra till en starkare lokal besöksnäring.

Hästnäringen omsätter uppskattningsvis 32 miljarder kronor per år i den svenska ekonomin och engagerar hundratusentals människor. Ändå är näringens samhällsnytta okänd för de flesta politiker och medborgare. En kommun som lyfter sin hästnäring – i planer, i kommunikation, i beslut – visar att man förstår hela kommunens näringsliv och vill vårda det.