Regeringen har nyligen tillsatt en utredning för att stärka skyddet för barn och unga vuxna mot spel om pengar. Utredningen ska bland annat öka kunskapen om ungas spelande, kartlägga hur spelreklam når barn och unga och överväga ytterligare åtgärder. Även spel på den olicensierade marknaden och kopplingar mellan spel och kriminalitet ska undersökas. Uppdraget ska redovisas senast den 29 februari 2028.
På ATG välkomnar vi initiativet. Barn under 18 år ska inte spela om pengar och vårt mål måste vara att unga får en sund relation till spel och först när de är myndiga kan möta spel som den underhållning det är tänkt att vara.
Men för att kunna skydda barn och unga behöver vi också förstå den värld de faktiskt lever i.
Svenskarna och internet 2026 beskriver en digital vardag där mobilen och sociala medier är en självklar del av ungas liv. Nära nio av tio mellan 12 och 19 år uppger att de fastnar i passivt scrollande. Bland gymnasieungdomar är andelen hela 94 procent. Ungefär fyra av tio uppger att det händer ofta.
Det betyder inte att scrollandet i sig kan förklara vare sig psykisk ohälsa eller andra problem. Men det säger något viktigt om den miljö vi måste förstå när vi diskuterar hur de ska skyddas från spel om pengar.
Kanske är det också en påminnelse om hur lite vi vuxna faktiskt vet om ungas värld. Netflix-serien Adolescence blev för många en sådan ögonöppnare. Den visade hur svårt det kan vara för föräldrar, skola och andra vuxna att förstå vad som händer i ungas digitala värld – och hur snabbt normer, språk och beteenden kan förändras.
Det gäller också algoritmerna. Bland 16–19-åringar är det drygt hälften som tänker på hur algoritmer kan styra det innehåll de möter. Det är betydligt färre än bland unga vuxna. Det är en konkret påminnelse om att den digitala miljön inte bara består av det barn och unga själva väljer att se. Den formas också av system som är svåra att överblicka.
I den miljön möter barn och unga också kommersiella budskap. Spelreklam är en del av den verkligheten. Regeringens nya utredning ska därför uttryckligen kartlägga hur spelreklam, inklusive marknadsföring i sociala medier, når barn och unga och vilka kanaler som används av både licensierade och olicensierade aktörer.
Det är klokt. Men det är också viktigt att lagstiftningen träffar rätt.
Samtidigt som vi stärker skyddet för barn och unga måste vi förstå hur marknaden fungerar. Nya regleringar behöver också vägas mot risken att spelandet i stället ökar hos aktörer som står utanför det svenska systemet.
Utredningen ska nu arbeta fram till februari 2028. Det är lång tid i en värld där barns digitala vanor förändras på månader, ibland veckor. Därför behöver arbetet vara både noggrant och framåtblickande. Vi behöver lagstiftning som bygger på kunskap om hur unga faktiskt lever – inte på gårdagens bild av deras verklighet.
Aldrig har väl behovet av pricksäkra lagar eller andra åtgärder varit större än nu. Lagar är hårda, men barn och unga är mjuka.
Kristina Windrup Olander
Corporate Communications & Public Affairs, ATG
