I en färsk undersökning från Demoskop, gjord på uppdrag av ATG, har vi ställt frågor om hur människor ser på spel om pengar och spelbolagens roll i samhället. Många resultat var värda att notera – men ett stack ut: av dem som spelar på trav uppger 88 procent att de är nöjda med livet. Som CFO på ett spelbolag med uppdraget att vara hästsportens motor är det förstås en tilltalande siffra.
I ärlighetens namn ska man vara noggrann med hur siffran tolkas. Vi frågade först om människors nöjdhet med livet – och därefter om de spelar, och i så fall på vad. Siffran visar alltså en korrelation, men inte ett orsakssamband. Ändå är den svår att bortse från.
Som CFO är jag van vid att arbeta med siffror – intäkter, kostnader, marginaler och investeringar. Trav- och galoppspelaren möter också en rad siffror: odds, insatser, utdelningar och omsättning. Men hästspelet är så mycket mer än så. Det handlar om analysen inför loppen, om att väga form, startspår och kuskbeslut mot varandra. Det handlar om diskussionerna – med vänner, kollegor eller på stallbacken. Och det handlar om alla människor runt om i Sverige som får sin utkomst och mening av att arbeta inom hästnäringen.
I en tid där en stor del av vår uppmärksamhet är splittrad erbjuder hästspelet ett tydligt alternativ. Ett lopp kräver total närvaro. Antingen är man med – eller så missar man det avgörande ögonblicket, oavsett om man står vid banan eller följer loppet digitalt.
Tyvärr är inget av detta något som avspeglas i balansräkningen. Uppsidan av spelet betalar varken stallhyror eller foderkostnader. Och ändå är det ju dessa värden som särskiljer ATG från andra spelbolag.
Ytterligare en dimension som ofta hamnar i skymundan är att allt överskott från ATG:s spel återförs till hästsporten – till prispengar, uppfödning, banor och arbetstillfällen i hela landet. Samtidigt visar vår undersökning att endast omkring var sjätte svensk känner till att spelintäkter är en av de huvudsakliga finansieringskällorna för hästnäringen. Det är svårt att inte tänka att fler skulle se på sitt spelande med andra ögon om den kopplingen var tydligare. Apropå hur perspektiv påverkar synen på spel är det inte ovanligt att människor jag möter efterlyser de gamla toto-luckorna. De blir lätt en symbol för något handfast och överblickbart, men minnesbilden är förenklad. Kontanthanteringen innebar betydande utmaningar, inte minst i arbetet mot penningtvätt.
Vilket i sin tur illustrerar något större. Hur politiken väljer att organisera och reglera spelmarknaden handlar inte bara om att minska risker – utan också om vilka värden man riskerar att tränga undan.
Spel är så mycket mer än vinst, förlust och risk men immateriella värden låter sig sällan speglas i några nyckeltal. Men så ibland materialiseras dom.
Som i att 88 procent av travspelarna är nöjda med livet.
Läs gärna undersökningen av Demoskop i sin helhet här.
Lotta Nilsson, CFO och vice VD, ATG
